Jag tänker så sjukt mycket. På allt. På ingeting.
Något som intresserar mig galet är hur människors beteende, tankar, agerande och uppfattningar går hand i hand.
Hur jag bara genom att i förväg ha en föraning om hur personen ska reagera på vissa saker kan styra personen till att göra det jag vill, helt undermedvetet.

Något annat jag verkligen analyserat på sistone är hur jag kan styra mitt eget tänk också.
Jag har inte varit deprimerad på huuuuur lång tid som helst. Tror senaste gången var när det sket sig med mitt ex och det är ganska exakt ett år sedan nu. Jag grät senast när min gammelfarmor dog och begravdes för någon vecka sedan, och innan dess minns jag inte ens.

Jag är fruktansvärt målmedveten, ser till att alltid få det jag planerat gjort och dessutom göra det bra.
Jag prioriterar mitt välmående och gör saker jag uppskattar och VILL göra, eftersom att det förhöjer min livskvalité.
Förut kunde jag ta saker personligt, idag tar jag inte ens saker jag kanske borde personligt.
Det är som en inre sköld som skyddar min innersta glädje. Jag tolkar saker positivt och konstruktivt och på så sätt är det få saker som verkligen sårar mig. Låter kanske helt sjukt för den som inte förstår.

Men idag mår jag så jävla bra. Mitt liv har A L L T.
Jag har bra betyg, fantastiska vänner, en stöttande familj, ett helt jävla liv framför mig.
Och då kan man fråga sig hur jag gjort för att uppnå detta klimax i livet?
- Vårda dina kontakter.
- Bry dig om dig själv.
- Bry dig om andra.
- Satsa på det du tycker känns viktigt.
- Kasta bort det som egentligen inte betyder.
- Var spontan och gör de saker du verkligen vill.