Dagens fet lunch.
Tog med mig 25% i en kartong, höhö.

Brors lag förlorade mot VIK och vi ska inom en snar framtid röra oss mot Tumba igen.
Sunne i en helg har givit massvis med intryck och det är minst sagt en riktig byhåla.

I Sunne åker nästan alla EPA-traktor eller Volvo, hänger vid den lokala grillen på fredag/lördag kvällarna och spelar dansbans musik på högvolym. Detta varvas med att köra raggarundan i stan samtidigt som man intar öl och sticker ut huvudet genom fönstret och glor sönder på oss "främlingar".
Ett annat fenomen är att det inte verkar vara socialt accepterat att bära annat än keps, då 19 av 20 hockeykillar har en keps på sig, hela tiden.

Byn har inte mindre än 4 pizzerior på typ 5000 pers så att alla lär ju tjocka pizza någon gång i veckan minst, för att det hela ska gå runt ekonomiskt.

Kalle och jag skulle köpa lotto, keno m.m och ingen hade med sig leg, men vi fick handla ändå, då vi hittade Kalles csn kort, där hans person nr stod, fast utan sista siffrorna. Haha. Skulle aldrig ha hänt hemma.
Tanten i kassan när vi sa att vi saknade ID.
(på grov värmlänska) "Men känner ni ingen här i butiken då?".
Hahaha. Som att det hade varit lugnt då liksom.

Trots att det är en sjuukt liten håla, så är det aldrig tyst.
Eftersom att den yngre generationen "börnar" (stavning på det?) lite här och var hela nätterna med sina Volvos.

Människorna här är trevliga men pratar på oförståelig svenska.
Jag känner mig som en flykting och tycker det låter för hemskt. Förstår inte ens vad de säger ibland.
Det värsta är att min bror efter enbart några månader börjat anamma den jobbiga dialekten.
Han ska bo här i 4 år så jag undrar hur han kommer låta när han kommer hem. U S H.








Såhär låter värmlänska. Dock ganska light i jämförelse med vissa här.