Blir helt tårögd av att se dessa scener från minnescermonin för laget i hemma staden.
Jag kände inte en enda spelare.
Jag har aldrig hört talas om laget Lokomotiv.
Jag är inte ett dugg insatt i ligan KHL.

Men ändå blir man så illa berörd av situationen, som är så tragisk, orättvis och onödig.
Spelarnas familjer,  lagets alla inbitna fans och den ryska hockeyn har fått en fet smäll på käften. Helt i onödan.

Den sista spelaren, som var den som övelevt avled i morse av sina skador.
Vila i frid.


Jag tror jag personligen blir extra illa berörd då jag själv spelar hockey.
Hur mycket man än kan hata sina motståndare på ishockeyplan eller ha en vinnarskalle som heter duga, så har vi alla något gemensamt. Vi älskar sporten, oavsett, och kommer alltid göra.

Det är därför en sådan sorg när en del av världens enorma hockeyfamilj dör. Vi blir alla berörda.

Undrar om klubben Lokomotiv kommer återhämta sig efter det här.
I så fall lär det ta ett tag. Och vill man spela i ett lag där man vet att platserna i omkl.rummet tidigare tillhört
spelare som tragiskt blivit berövade på livet, och egentligen hade velat sitta just där. Jag vet inte om jag hade velat det.


Avslutar detta nedstämda inlägg med att skänka en tanke till livet och alla människor som precis som jag berörts av denna tragiska händelse.

---