jenipen

Min tränare, Sara kallade mig idag för en riktig "pinuppa".
Hon och Frida (en annan i mitt lag) menade på att jag såg "uppklädd" ut för att jag hade en klänning, leggings och ett par höga skor när vi skulle på landslagsmatchen. Hahaha. Kände mig inte alls välklädd, bara liksom... vardagligt regular.

Efter som att jag aldrig någonsin fattat ordet pinuppa, var jag tvungen att googla det.
Dessa bilder kom fram, och jag bara undrar, Vad är likheten mellan mig och dessa, SARA?

bildkälla 1, 2, 3, 4, 5


Sökte även på wikipedia.

Pinupbild är en erotisk bild på en kvinna.Även om en pinup kan vara en bild på någons fästmö, blev själva uttrycket populärt särskilt under andra världskriget och användes då om ett PR-foto på en filmskådespelerska, vanligtvis litet lättklädd så att hennes sexappeal accentuerades. Ordet kommer från att man satte upp dylika foton (pin up; nåla fast med knappnål eller häftstift) på barackväggarna.

---

Hittade en artikel på aftonbladet.
Detta var ju allt annat än en positiv nyhet för min del.
Jag fick min "första mens" i slutet av femman, vilket ändå måste klassas som rätt tidigt?

"Det finns ingen anledning till oro för kvinnor som fått mens tidigt. Men det är särskilt viktigt för dem att leva sunt och hålla en normal kroppsvikt eftersom ett högt BMI under graviditeten är förknippat med värksvaghet och högre risk för förlossningskomplikationer, säger professor Philip Steer i BJOG."

Åh herre gud vad jag ser fram emot att trycka fram en unge nu. Kanske ska adoptera, trots allt.
Det var ju faktiskt min plan när jag var sisådär 10-11 år, att adoptera ett kinesiskt barn och döpa det till Laura.
Varför? - För att jag tyckte att kinesiska barn var så mycket sötare än svenska.
Notera att tanken på att barn växer upp inte fanns i mitt huvud då.
Jag skulle ju alltid ha mitt lilla kinesiska barn. Right?

Såg den här videon på en annan tjejs blogg. Och låten är faktiskt skön.

När folk lyssnar på musik så lyssnar alla på "olika vis".
Jag lyssnar mycket på texten och känslan i låten.
Andra lyssnar bara på melodin och hur låten "klingar". Har varit med om att vuxna "anständiga" människor lyssnar på låtar med helt vulgär eller rent utav meningslös text och när man påpekat det så har dem sagt "nej men oj, men den här låten är skön att lyssna på".

Sen finns det dem som lyssnar på musik där dem bara skriker/growlar, där varken text eller melodi är huvudspåret i låten. Samma sak med Dubstep och liknande.


update: Här är en typisk låt som är ganska skön att lyssna på, även om texten är helt värdelös. Haha.

Nu är jag skit sur och stressad.
Och när jag är sur och stressad har jag på tok för mycket att säga till om.
Därför tänker jag inte säga så mycket nu, som en knäpp på näsan till mig själv.

-Har hittat en granne inför projektet på onsdag i alla fall. SKÖNT, bra jobbat till mig själv.
- Har utfört dagen träning och tränade även lite extra.
- Måste sätta mig och kika på matteläxan tills i morgon.
- Måste packa träningsgrejerna till i morgon då jag slutar vid 17, ska vara på is sen 18:30-  20:20.
Efter det har jag bestämt tid för intervjun vid 21.

Gosh, hej välplanerade liv.

Är inbjuden till 5 st studentskivor nästa år.
Vad säger man? Jag visste inte ens att jag kände så många som tar studenten i vår.
HAHA! Nej då, men nästan.

- Hur ska man veta nu på vilken man ska gå?
- Man kan ju inte gå dit helt själv?
- Jag kan inte ha samma kläder på alla?


HAHAHA. I-landsproblem.

Fick just gåshud av Idol och deras "We are the world".
Fråga mig inte varför, men tusan så fint det var.

Efter att ha sett den här videon känns det lite sisådär att ha ätit kycklingwok till middag.
Får mig att överväga att äta mer vegetariskt faktiskt..
Kolla bara på dem, ush. Får rysningar.. Hur kan vi människor vara så hemska?

Jag är inne i en dålig period där fransk musik och vanilj te får mig att överleva.

Ett inlägg när jag var arg, what more can I say?

Jag är så arg, så otroligt upprörd.
Jag har sen flera veckor tillbaka bokat in en tid hos tandläkaren i morgon.
I dag fick jag ett sms med påminnelse om detta, och min mamma lika så.
Och vad gör hon? - Hon ringer och avbokar min tid. Och sen när hon ringer igen har någon annan fått den tiden. SJÄLVKLART. Hur fan kan en förälder ha rätt att avboka något som JAG har utsatt tid för?
Min nya tandläkartid för "ingreppet" är DECEMBER. Liksom woho? Jag har gått och väntat i flera år på att få mina jävla tänder fixade och så kan min mamma bara förstöra det för mig genom ett samtal.
"Men du ska inte smitta dem där" var hennes ursäkt.
Men är det inte upp till mig att bedömma hur pass frisk eller inte jag är?
Är det inte JAG som har bestämt tiden som borde ringa och avboka den i så fall?

ÄR SÅ OTROLIGT UPPRÖRD.

---

Men efter som att jag inte fyllt 18 år än, så kan mina föräldrar fortfarande göra sådant.
Är så sjukt trött på att vara 17. När man är myndig får man ta körkort, gå på krogen, pierca sig, tatuera sig och är gammal nog enligt lag för att stå för sina handlingar. Allt detta är man tydligen inte "stor" nog för när man är 17 år.
Kan inte med ord beskriva hur SKÖNT det ska bli att bli 18.
Helt plötsligt räknas jag som vuxen. Jag tillräckligt gammal för att ta mitt eget ansvar och ha koll på mitt eget liv.
Även vuxna människor behöver hjälp i bland, men man har ingen kan säga vad man får och inte får göra, för det är upp till en själv. Att fylla 18 kommer bli som en bekräftelse på att nu FÅR jag stå på egna ben, ta mina egna beslut, ta hand om mina egna tandläkartider och välja att göra vad jag vill med mig själv och min egen kropp.



Från och med nu, så ska jag räkna ned.

Satt inne på youtube och kollade omkring lite när jag upptäckte en låt jag aldrig hört förut.
Kerli- Love Is Dead (klicka här för att se videon)

I början av videon är hon gammal, och blir sen yngre och yngre.
Kände att den "äldsta versionen" är läskigt lik min egen bild av mig själv, om sisådär 40 år.

Jennifer?                                                                      Läskig brud i en musikvideo?

Pappa länkade en video på en kille som är 5 (!) år och rena body bouildern. (Klicka på bilden för att komma till klippet)



Helt jävla stört. Hur friska är hans föräldrar?
Jag är övertygad om att pojken kommer börja med anabola när han hamnar i tonåren och känner pressen på sig.
Stackars unge!

Min första reaktion- Är kvinnan helt från vettet?
Min andra reaktion - Hur tänker hon egentligen..?



1. Kungen är en man som är född med ett "uppdrag" i livet. - Att bli konung.
Han behöver egentligen inte ha ett högre intellekt än någon annan för att få denna position.


2. Att leva i ett land med monarki innebär att tronen hela tiden "ärvs". Kungen/Drottningen i ett land är ingen person som befolkningen valt. Varför ska någon bara "få" den positionen? Hur rättvist är det egentligen, när allt annat ska vara så jämnställdt och rättvist inom demokratin?


3. Tycker att ett uttalande om att kungen ska få bestäma statsminister är en kränkande åsikt vad gäller svenska folkets rösträtt. Varför ska inte vi ha något att säga till om?


4. Min personliga åsikt är dessutom att monarkin Sverige i dag mer fungerar som en turistattraktion än något som gynnar Sverige i längden. Tycker att monarki och diktatur är föråldrade statsskick som inte fyller sin funktion i det morderna samhälle vi människor har utvecklat.

I dag när jag satt i omkl.rummet med mina älskade lagkamrater kom ett ämne upp som jag alltid har funderat på. (Louise skämtade om att jag skulle skriva det i bloggen, men varför inte?)

I dagens svenska samhälle har vi många som har "Invandrat". I min kommun är det nästan hälften av alla som bor här som har annat etiskt ursprung till och med. Men till frågorna..

Om man är född i Sverige, har växt upp i Sverige, lever som en svensk, pratar svenska men har föräldrar från ett annat land, är man svensk då?

Och om man är född utomlands, har föräldrar från ett annat land, är två språkig men har svenskt medborgarskap, är man helt svensk då?

Om man är född utomlands men har föräldrar från Sverige, men har bott i ett annat land i hela sitt liv, kanske har dubbla medborgarskap, vad är man egentligen då?

Eller handlar det om vad man "känner sig" som? En del av andra generationens invandrare kallar sig svenska, andra kallar sig efter sina föräldrars ursprung. Finns det några "regler" för detta egentligen?



Och jag har hört att man kan bli utvisad från Sverige om man har annat etnisk ursprung och missköter sig i Sverige. (kriminellt tex) Om personen som då blir utvisad från Sverige har svenskt medborgarskap, familj och jobb i Sverige räknas inte han/hon som svensk då?
Och vi kan ju knappast utvisa dem svenskar som utför samma typ av kriminalitet? Varför är det så?
Och vad händer egentligen om en person som är född utomlands, men har svenska föräldrar, utför samma typ av brott i Sverige? Blir den skickad till landet den är född i, även om den har medborgarskap i Sverige?


Måste man ha bott i Sverige en längre tid för att få kalla sig för svensk?
Och om några år, när det har gått så många generationer att det är "mormor och morfars farföräldrar" som har invandrat, är deras efterlevande barn och barnbarn fortfarande "utlänska"?




Otroligt klurigt det här alltså.

I bland deppar jag bara i hop.
Och hur mycket jag än försöker vara kritisk mot mina negativa tankar, så tar känslorna över.

Jag har alltid funderat på en sak.
När människor går in i ett förhållande..
.. så efter ett tag, så ändras deras vanor och kroppsformer rätt ofta.

.. Antingen blir det helt nojiga och går ned en massa för att pojk/flickvännen ska uppskatta dem..
.. Eller så blir dem bekväma och lägger på sig en massa extra kilon, dem vet ju att dem är älskade ändå.
Varför är det så?


Vi människor är ett fantastiskt släkte.

Läste just på en blogg/hemsida om olika "beauty queens". Och inte vilka skönheter som helst, utan BARN!
Helt sjukt skulle jag vilja säga..
.. Vad är det för en hemsk förälder som vill att ens dotter ska växa in i skönhetsidealen och behöva känna press på sig att vara snygg, vacker och sexig, redan i en ålder av mindre 10 år?

Flickorna är mindre än ett år gamla några av dem. HELT JÄVLA SJUKT, om man frågar mig.





Visst flickan är otroligt vacker, söt, bedårande och allt sådant där..
Men ser ni hennes liv framför er? Hennes framtid?
Hon när hon är 15, 18, 22, 35 år gammal?

Fick hon välja sitt liv själv? Fick hon skapa sina egna uppfattningar och skönhet?

Skulle inte tro det va?

Inlägget/Sidan finns här.

Hahaha. Hur ska jag veta det sådär september 2009?

Eminem- Beautiful
älskar inledningen på den låten. Ska lägga upp den vid tillfälle. Sjukt vacker.

Jag har länge gått och funtat på det, men nu har jag bestämt mig.
När nästa studiebidrag kommer ska jag införskaffa en Industrial Piercing i örat. :)
Vet inte varför, men har alltid tyckt det ser helt awsome ut.
Vore inte fel att skaffa en tragus piercing i örat heller, men tycker det ser ut att vara ett ställe där det gör så ont!


Industrial                                   Tragus

bidkälla 1 och 2.


När jag blir 18 om några månader tänker jag pierca nacken. Ju mer jag tänker på det, desto färre anledningar kan jag komma på till att inte göra det. Jag lever bara en gång, och dessutom så går det ju alltid att ta ut i fall jag skulle ångra mig. Och so what att det blir ärr? Har ärr över hela kroppen pga diverse saker jag inte ens själv fått välja.

Nu ska jag försöka förklara mitt förhållande till jeans.
Jag kopierar det jag skrivit och försöker förklara.

---

1. Jag äger bara två par jeans. Jag använder bara ett par av dem. Och dem har jag 1 gång varannan månad, ungefär så lång tid det tar för mig att glömma bort att jag inte tycker om att bära jeans.

- Det jag menar här är helt enkelt att jag tycker är obekvämt att gå i jeans. Kan inte riktigt förklara på annat vis än att jag känner mig stel och orörlig. (Givetvis finns det strechiga jeans, jeanslegging etc som är mjukare men jag trivs inte i jeans-byxor.)

---

2. Jag har i princip bara leggings, tights och strumpbyxor.

- Detta beror till stor del på att jag inte tycker om sättet jeansen framhäver min kropp.
Jag har flera delar som jag är missnöjd med och jag ogillar hur jeansen jag hittils provat framhäver dessa.
Tycker dessutom att der är otroligt rörligt och skönt att gå i strumpbyxor. Jag föredrar det framför mjukisbyxor vad gäller bekvämligheten nästan. :)

---

3. Jag känner mig okvinnlig i jeans. Och jag tycker om att känna mig kvinnlig.

- Detta är nog det som folk upprört sig mest på. Jag är ledsen om ni har tolkat det som att jag säger att man är okvinnlig om man går i jeans, för det är inte det jag menar.  Jag skriver att JAG KÄNNER mig okvinnlig, JAG.
Det hela handlar om känslan JAG får av att bära jeans. Vet inte riktigt varför jag känner så, men jag tycker inte jeans klär mig. Detta är inte huvudandledningen till varför jag inte vill bära jeans inför match.

---

4. När jag är i skolan så använder jag bara leggings/strumpbyxor nästan.
Detta innbär att jag när jag kommer hem, måste byta till jeans, för att åka i väg till borta match och när jag kommer dit ska jag ändå byta till mjukisdress inför uppvärmningen. Onödigt? - Ja!

- Helt enkelt att jag tycker det känns onödigt med klädbyten för att göra en "välvårdad" entré vid match, när jag tycker att mina vardagskläder är ganska välvårdade ändå.. Känner mig dessutom finare och mer säker i min vanliga klädsel.

---

En annan sak är att jag alltid "trackat" på dem som kommer finklädda inför match. Att jag tycker det är töntigt.
Allra helst dem som kommer i höga skor och med handväskor.
Nu MÅSTE jag själv komma som värsta tönten och HEJ SPANA IN MIG jag har JEANS på mig bara för att vara SNYGG.

- Det hela är något som jag tror kan vara svårt att förstå om man inte håller på eller har hållit på med idrott..
För mig så handlar ishockey om träning och när man tränar så bär man enligt min åsikt kläder lämpade för just träning. I samband med matcher mot andra lag så har jag flera gånger sett tjejer som kommer till tidiga morgonmatcher i klädda jeans/högklackat/klänning/kjol och kommit med handväskor. Detta innebär att dem fixat i ordning sig för att åka på match.

Visst är det upp till varje enskild individ hur man vill göra men jag tycker det känns onödigt och ganska larvigt. Därför har jag bilden av att "göra sig snygg" inför match är något patetisk. Man är inte på matchen för att vara snygg, man är där för att prestera och spela. Och när det röstades fram i laget att vi skulle ha jeans, så till och med citerades det att orsaken var för att vi skulle se "snyggare" ut när vi kom till bortamatcher.

---

Så hela det här inlägget handlar egentligen om att jag tycker det känns onödigt att behöva byta kläder för att se "snyggare" ut och att jag helt enkelt inte trivs eller känner mig särskilt bekväm i jeans.




Jag hoppas att ni fick lite mer förståelse för mitt resonemang och kan hålla med om att "okvinnlig" kanske är att ta i vad gäller jeans. Men jag känner mig faktiskt "Mera kvinnlig" i strumpbyxor.

Blev ett otroligt långt inlägg nu, men ni kanske fick någon fundering besvarad i alla fall. :)